glömda boysenbär i en park. kanske blir till skräp eller mat. kanske till han med de handledsliknande benen som fick mina våfflor. eller till hon med sprutan i rumpan vid tågstationen.det hoppas jag. men det tror jag inte.
ellers då?
jotack..
spenderar för mycket. men vad är jag annars här för? liksom typ dårå
ni vet den kicken man får när man äter en semla (från Nordfeltds) och grädden och mandelmassan blandas och det kittlar på tungan och sedan går ner i hela kroppen och man bara måste blunda och skratta och vill boxa upp i luften med ett knyck. skulle kunna kalla den för en don't-stop-kick eller duga. Lisa du vet rörelsen ;) i alla fall, den känslan har jag fått en del det senaste wohohoho vardagsglädje och kosfaktor 15 wihihihi me like
i all förundran kan ni lyssna på Eagle-Eye Cherrys "Save tonight" för den är faktiskt bra
